Om Alla helgons dag
Allhelgonadagen är till minne av alla kyrkans helgon, både namngivna och anonyma, som nått himmelsk salighet. Datumet 1 november fastställdes i Rom på 700-talet, dagen efter den keltiska Samhain-festen, och förenade tidigare regionala martyrfester till en gemensam minnesdag. I Sverige har dagen flyttats till lördagen mellan 31 oktober och 6 november och kallas Alla helgons dag — en av årets viktigaste minnesdagar. Hela helgen kallas Allhelgonahelgen och består av allhelgonaafton (fredag), Alla helgons dag (lördag) och söndag efter alla helgons dag. Dagen är allmän helgdag i Sverige och Finland, liksom i de flesta katolska länder i Europa och Latinamerika.
I Sverige firas Allhelgona med stillsam värdighet. På lördagskvällen lyser kyrkogårdarna av tusentals gravljus — en av årets vackraste och mest kollektiva ceremonier — och man besöker familjens gravar och tänder ett ljus där. I kyrkorna hålls minnesgudstjänster med musik och uppläsning av namnen på de som lämnat oss under året. I södra Sverige följs traditionen med en gemensam middag, och pumpor och allhelgonafirande har efter amerikansk modell börjat blanda sig in. I katolska länder i Europa fylls gravarna med krysantemum och brinnande ljus, medan i Mexiko fortsätter Día de los Muertos med färgglada offergåvor, ringblommor och pan de muerto.